Skriv ut

Posted in:

Det här händer med marken när Kiruna flyttas

Flytten av Kiruna har rönt stor internationell uppmärksamhet. Men vad händer med marken där en stad stått i över 100 år? Just det har Ramboll fått i uppdrag att lösa i ett unikt projekt tillsammans med LKAB och Kiruna kommun.

Året var 1642 när bonden Lars Larsson, enligt sägnen, hittade en besynnerlig svart stenbit i Tornedalen. Upptäckten rapporterades vidare till rikskansler Axel Oxenstierna och grunden för vad som skulle bli LKAB var lagd.

I dag är gruvföretaget sedan länge ett av Sveriges absolut viktigaste exportföretag. Och efter 100 år av framgångsrik brytning pågår just nu ett projekt som gett eko i hela världen.

För att kunna fortsätta utvinna järnmalmen under Kirunas gator och torg – och därmed säkra och skapa framtidens arbetstillfällen – ska stora delar av Kirunas centrum flyttas. Hela 3 000 bostäder och 450 000 kvadratmeter bostads- och lokalytor lämnar sina nuvarande platser. Till och med kyrkan ska få ny hemvist.

Nästan 10 000 personer, en fjärdedel av Malmfältens befolkning, kommer att flytta och många har redan gjort det. Mitt i denna historiska flytt finns Rambolls Anneli Jonsson, planarkitekt, och Maria Åberg, planarkitekt och enhetschef. Tillsammans med uppdragsgivaren LKAB leder de ett projekt inom Kirunas stadsomvandling.

Gruvstadsparken 2 är ett samarbetsprojekt mellan LKAB och Kiruna kommun där en mjuk övergång mellan gruvan och Kirunas mest centrala delar ska skapas.
I slutändan kommer området att bli en del av gruvområdet – men fram till dess ska parken utgöra ett positivt tillskott i stadsmiljön till nytta för invånarna i Kiruna
– Parken är väldigt speciell eftersom den är föränderlig. Den kommer både utvecklas och avvecklas i takt med att gruvbrytningen påverkar marken. Detta är en särskilt viktig aspekt att ta hänsyn till i projektet och gestaltningen av parken. Livslängden och kvarvarandetiden kommer att variera från ett fåtal år till längre tid. Men alla områden kommer inom sinom tid att omvandlas till industrimark och gruvområde, säger Anneli Jonsson.

Just nu arbetar Ramboll med en förstudie som i juni 2018 ska resultera i ett övergripande gestaltningsförslag.

Området rymmer mycket kulturhistoria. Förutom kyrkan finns även Ralf Erskines hus samt stadsbebyggelse uppförd enligt PO Hallmans stadsplan. Därför är samverkan och dialog tydliga ledord i den process som Ramboll fått ansvar att leda, berättar Maria Åberg.
– Projekteringsgruppen består av flertalet olika teknikansvariga från Ramboll. Projektgruppen utgörs av representanter från Kiruna kommun, Tekniska verken och LKAB och utöver det jobbar vi med referensgrupper bestående av människor som bor och verkar i Kiruna, säger hon.

Erika Lindblad arbetar på LKAB:s kommunikationsenhet, och beskriver Rambolls roll:
– I och med flytten skapas byggnader, hus och rekreationsområden som är mycket mer energieffektiva, moderna och som ger mervärde åt medborgarna. Här kommer Ramboll in och ritar, för dialoger och skapar planen framåt, säger hon.

En viktig pusselbit är Rambolls koncept Liveable Cities, som innebär en helhetssyn för utveckling ur flera aspekter, inte minst ur ett hållbarhetsperspektiv.
– Vi tror på samarbete över teknikgränser och att utbyta idéer tillsammans. Om vi gör detta i en kreativ och lärande process har vi stora möjligheter att hitta mervärden och förhindra fallgropar, säger Anneli Jonsson.
Just nu kan hon och hennes kollegor på Ramboll med egna ögon se hur den unika flytten fortgår.
– Det märks extremt tydligt, hus både flyttas och rivs, och parkmiljöer byggs upp där byggnader tidigare stått.

Mottot för den numera världskända flytten är ”utveckling går före avveckling”. Projektet pågår fram till 2035. Allt för att brytningen av Sveriges svarta guld, djupt nere i Malmberget, ska kunna fortsätta länge än.

Se mer om projektet i Kiruna

Detta är en sponsrad artikel från Ramböll, teknikkonsult och samhällsrådgivare med uppdrag i hela världen. Följ Rambölls medarbetare på Instagram och se hur vi med teknikens hjälp förbättrar samhället och vardagen för människor. Vi kallar det Engineering for life.