Nedgången för många traditionella mediaföretag – samtidigt som användningen av sociala medier ökar kraftigt – är både en verksamhetsfråga och en politisk fråga.
Vi förväntar oss att de medier vi lyssnar på, läser och tittar på står för vissa värderingar. Vi förväntar oss framför allt inte att de avsiktligen försöker vilseleda oss med oriktig eller falsk information. På det stora hela upprätthåller traditionell press denna standard. Men det finns gråzoner, särskilt när det gäller data.
Från Irakkriget till Brexit ser man mycket ofta hur olika tidningar tolkar exakt samma uppgifter på två fullständigt olika sätt. Om 80 av 100 patienter på akutavdelningar får träffa en läkare inom tre timmar, ska rubriken då vara ”80 procent av alla akutavdelningar uppnår målen för väntetider” eller ”2 av 5 patienter väntar för länge på akuten”? Båda rubrikerna är korrekta; vems version av sanningen vi beslutar oss för att tro på beror ofta på vilken publikation vi föredrar.
Falska nyheter exploaterar dessa gråzoner för att skapa splittring och använder data när de argumenterar för något. Ett exempel är hur president Trump använde brottsstatistik för att hävda att El Paso i Texas var den farligaste staden i USA ända tills det byggdes en gränsbarriär. Om man tittar på faktiska uppgifter från FBI och andra källor har El Paso aldrig varit en av de farligaste städerna. Brottsligheten minskade faktiskt med samma snitthastighet som i resten av USA. Våldsbrotten var också färre innan det nya stängslet sattes upp 2009 och våldsbrottsligheten ökade till och med något när det sattes upp. Lokala tjänstemän inom brottsbekämpning har sagt att det är de senaste årens ökade antal gränsvakter som har sänkt brottsligheten. (Källa: Snopes 2019)
AI kan övervaka falska nyheter
Sociala medier har låtit desinformationen sprida sig i industriell skala och regeringar har kämpat för att få bukt med problemet. De har stöttat satsningar för att hindra felaktig information, samtidigt som de främjar innovativa lösningar på problemet.
Etiska riktlinjer och sofistikerade varningssystem kan bara till en viss del stoppa spridningen av skadligt innehåll eftersom det är så omfattande och ständigt ändras.
Vi bör hjälpa människor att förstå och tolka data bättre så att de känner sig starka och kan fatta mer välinformerade beslut.
Andy Cotgreave, Visual analytics expert & Technical evangelist, Tableau
Möjligheterna med tekniker som AI har använts mycket för att övervaka falska nyheter på internet. Det fungerar kanske när det gäller att stänga ner en botfarm. Men alla de tusentals medborgarjournalister där ute som manipulerar data för att sprida illvilliga, konfliktskapande åsikter då? Internettroll manipulerar ofta datauppsättningar för att få ett avsiktligt konfliktskapande argument att verka legitimt.
Vi måste därför få medborgarna att bli mer självständiga så att de ser falsk data för vad det faktiskt är. Bör vi låta maskiner övervaka detta på våra vägnar, eller, som jag tycker, istället lägga tonvikten på att hjälpa människor att förstå och tolka data bättre så att de känner sig starka och kan fatta mer välinformerade beslut?
Så kan Tableau hjälpa er att skapa en datakultur
Bristande datakunskap
Falska nyhetsberättelser som drivs på av falsk data sprids eftersom det saknas grundläggande kunskaper om data, vilket i sin tur skapar en osäkerhetskultur. En allmän brist på kunskap om data stoppar i övrigt rationella människor från att fatta välinformerade beslut om vad man ska tro på.
Det är en utmaning att ta itu med detta eftersom vi som samhälle behöver en uppifrån och ner-strategi, och börja med hur vi undervisar våra barn i skolan. Läroplanen måste ändras på ett sätt som återspeglar de ökade kraven på analys och tolkning av komplexa datauppsättningar på arbetsplatsen.
Undervisning i dataanalys bör ingå som en kärnkompetens i samtliga ämnen.
Andy Cotgreave, Visual analytics expert & Technical evangelist, Tableau
Undervisning i dataanalys bör inte begränsas till naturvetenskapliga ämnen utan ingå som en kärnkompetens i samtliga ämnen. Oavsett om ett barn studerar fysik eller historia krävs såväl inställningen till, förståelsen för och färdigheten att utnyttja data.
Styrkan att pausa, granska och ifrågasätta hur data används, och ännu viktigare, hur den visualiseras, är nödvändig idag. Ett bra exempel på detta är en berömd infografik som visar antalet döda i Irakkriget. Ett stapeldiagram i röd färg som löper uppifrån och ner förmedlar budskapet om ett blodigt krig med blod som strömmar ner längs sidan. Ändra till blå färg och låt stapeldiagrammet löpa från sidfoten och uppåt så ändras även budskapet; ja, många har dött, men på senare år har dödstalen sjunkit väsentligt. Ingen av dessa versioner ljuger. Designern får välja en åsikt och rama in budskapet i enlighet med den.
Läsaren har ett eget ansvar
Vår uppgift som läsare är att ha tillräcklig kunskap om data för att se att diagrammen är opinionsstarka, inte neutrala.
Det krävs fler insatser för att fundera på hur man skapar en datakultur som uppmuntrar till svar på en rad givande frågor om data i samhället och i företag. Hur många människor borde arbeta med data och hur gör vi dem nyfikna? Hur uppmuntrar vi människor till att ställa öppna frågor och komma med idéer man inte tänkt på?
Idag finns en allmän brist på kunskaper om data och datakulturen är alltför begränsad och hindrar i övrigt rationella människor att fatta välinformerade beslut om vad de ska tro. Många av de problem vi har med falska nyheter just nu kan avhjälpas inom en generation genom att förändra hur vi lär alla om data och medier.
Av Andy Cotgreave, Visual analytics expert & Technical evangelist, Tableau
